Älgjaktsvecka.

Första älgjaktsveckan avklarad. De har vart trevliga dagar i skog och mark i glada vänners lag.

Redan efter en timma på måndagsmorgonen så ficjk T.P äran att få fälla en fin kviga på sitt pass.
På tisdagen tog vi nya tag. Det dröjde inte länge innan det åter small. Denna gången var det I.K som fick äran att fälla en vacker tjur. Vårat sparande av tjurar under några år i skötselområdet tycks nu ge resultat, för detta är den största tjur under min tid i laget.

Grattis Ingvar till den.



Zita fick vara med och lugga lite i pälsen.

På onsdagen blev det ett par kalvar. Dom hade gått moderslösa i några veckor, så de var gott att dom blev fällda...

På torsdagen var det jakt hos Bolia. Fick en icke skjutbar tjur i knät...

Tack för en mycke trevlig jaktdag.

Älgjakt.

Så har vi då äntligen kommit in i oktober. Älgakten börjar för oss sörlänningar på måndagen. Har sett några stora tjurar runt våra marker nu i höst. Hoppas dom komer i pass på måndag morgon.



Man kan kanske inte hoppas på samma tur som jag hade i Jämtland för en månad sedan.

Men hundarna är i trim, så några trevliga jaktdagar blir det säkert.

Skitjakt på er alla.

Eftersök.

På torsdagskvällen blev jag uppringd av länsman starx efter tio på kvällen , som berättade att de hade skett en krock med en älg strax öster om samhället.

De var bara att klä sig för en natt i skogen och bege sig til platsen.
Väl frame där är man "förvånad" över att dom 2 som satt i bilen står på benen utanför bilen.
Enligt chafören hade älgen sprungit vägen öster ut en bit, sedan var det osäkert vart den hade tagit vägen. Jag gick vägen bort en bit, men kunde inte hitta något som tydde på skadad älg.
Selade på Buck. Han hittade genast vart älgen hade tagit vägen. Éfter hundra meter hitta vi mycke blod, så jag förstod att de var rätt älg vi spårade.
Vi spårade i dryga kilometern och såg lite blod med jämna mellanrum. Efter yttligare några hundra meter släppde jag Buck. Såg på pejlen att han vände efter några hunra meter. Fick då höra älgen som sprang cirka 50 meter in i skogen. Buck följde efter i en kilometer.
Där hände något som jag än inte vet orsaken till???? Buck sprang fram och tilbaka på ett gärde utan att jag hörde ett enda skall... Blev att leta upp bilen och köra ditåt. Väl framme där gick jag runt för att komma i rätt vind mot Buck. När jag var nästan framme vid Buck lyckades jag skrämma iväg en älg i den mörka natten...

Fick lockat in hunden och började kolla upp lite bättre där jag skrämt iväg älgen. Hitta blod i älgspåren som gick därifrån. Buck lyckades efter yttligare en kilometer ställa älgen.
Fick kört runt och började smyga, men skogen var tät och mörk. Var inne på cirka tretio meter utan att se någon älg. De flyttade sig åter cirka fem hundra meter, och där blev det fast stånd. Klock var då cirka halv tre, så jag hoppades bara att Buck skulle orka skälla tills gryningen. Strax efter fyra lessnade han och kom tilbaka.
Då åkte vi hem och fick sova en timme innan de var dags att åka till jobbet.

Väl där fick jag ring till C.G som kom med en ny och pigg hund.

Vi gick till platsen där Buck hade slutat på natten. Vi förstod på hans hund att de var nåt som ite stod helt rätt till på platsen. Jag smög försiktigt fram och kollade.

När jag var nästan framme fick jag sen älgkon ligga stilla på mossen. Geväret behövdes inte, älgen var död.....
Jag hade nog inte vågat skjuta den på natten, för det fanns inte mycke yttre skador på henne. Ändå gott att vi fann henne.

Måste bara citera hur mycke ett sådant här eftersök näms i Götebors Tidningens polisrunda..

"22.14. Alingsås.

En bil krockar med en älg på länsväg 190 vid Stora Mellby. Bilen blir totalkvaddad. Föraren chockas men behöver ingen ambulans för sig eller sitt tioåriga barn. Älgen springer skadad och blodig i riktning mot Nossebro. Jägare kontaktas för att spåra älgen.""

Polisens insats på platsen tog cirka tio minuter......